Your research : 2129 Results for ս

Entries' title containing ս : 8047 Results

Պսեմն

cf. Պսեմ.

• «վարդի փուշ». մէկ անգամ ունի Ոսկ. պօղ. Ա. 399. «Ընդդեմ միմեանց կայ-ցեն հակառակք և միմեանց նմանիզեն, որ-պէս ցորենոյ՝ որոմն և վարդի պսեմն» (յն. բնագրում «փուշ»)։ Նոյն բառն է անշուշտ որ յետնաբար ունի Վստկ. 136 գրծ. պըսմով ձևով, իբր «մի տեսակ վայրի փշեղէն». այս-պէս՝ «Պրսմով կամ այլազգ չոր փշով զբե-րանն կալ»։ Ուղղականը անյայտ է. բայց դատելով նախորդից՝ պիտի լինի պսեմ։-Վաստաևոց գրոց ցանկի մէջ, էջ 257 անու-շադրութեամբ բառս դարձած է պլամ, որ անշուշտ ուղ. պըսմ ձևից է յառաջացած (ըս և լա նոյն ձևն ունին)։


Պտղակորոյս

adj.

fruitless, unfruitful, sterile, barren.


Պտղակորուսութիւն, ութեան

s.

loss of fruits.


Պտղահասութիւն, ութեան

s.

ripeness, maturity.


Պտղասէր

adj.

fond of fruits.


Պտսգեմ, եցի

vn.

cf. Պտսկեմ.


Պտսկեմ, եցի

vn.

to sport, to dance, to leap as children in the lap, to coax, to fondle, to caress;
to sport or play as small animals.


Պրակսաւթոյք

s.

apocryphal books on the Apostles.


Պրաս, ից

s. bot.

s. bot. leck.

• (գրուած նաև պրասխ, պրախ), ի հլ. «մի տեսակ ուտելի բանջարեղէն՝ սոխերի ընտանիքից» Թուոց ժա. 5, Մծբ. 240. Եփր. երաշտ. 204։

• = Յն. πράσον «պրաս», որից փոխառեալ են նաև թրք. ❇ prasa, վրաց. ბრახა պրա-սա, թուշ. მრას պրաս, լազ. prasa, praska, proskya, ռում. praja, հպլ. prasu ևն։ Յոյն բառը կցտամ է լտ. porrum, porrus հոմանի-շին և երկուսը միասին հանւում են հնխ. prso-ձևից, որ եթէ հայերէնում ունենայինք, պիտի գտնէինք *հառ ձևով (Boisacq 810, Walde 601, Pokorny 2, 84)։-Հիւբշ. 375։

• ԳՒՌ.-Կր. պրաս, Երև. Տփ. պռաս, Հմշ. բռաս՝ նոյն նշ. իսկ Սլզ. փուրաս «սոխի ու սխտորի միջև՝ կծու համով՝ կոճղէզաւոր մի ընդեղէն» (Նաւասարդ 1914, էջ 71)։


Պրասի

s. bot.

s. bot. horehound, marrubium.


Պրաստ, ի

cf. Պրաստին.


Պրաստին

s.

suburb.

• «քաղաքի արուարձան, նախա-քաղաք» Սոկր. էջ 89, 112. գրուած նաև պռաստին Սոկր. 194. Վրդն. պտմ. տպ. Վե-նետ. էջ 92, 98, 102 (հասկանում է «գիւղ», ինչ. էջ 102՝ Եւ զպռաստինս հարիւր, որ է գեօղեան). Յայսմ. փետ. 17. Ճառընտ. Պտմ. ամաս. 60. արաստ կամ պռաստ Ճառընտ. որից պռաստնոց «դաւառ, երկիր» Մագ. թղ. 157։

• -Յս, προάστειον, προάστιον «նախաքաղաք, արուարձան», որից նաև վրաց. მრასტინი պրաստինի «мъстопрeбыванiя բնակավայր» (Չուբինով 1022), թերևս հայերէնի միջ-նորդութեամբ, ինչպէս երևում է ձևից։ Յոյն բառը ծազում էπρό «առաջի» և ἀστν «քաղաք» բառերից։-Հիւբշ. 375։


Պրիստէ

cf. Պրիոն.

• «սղոցաձուկ» Վանակ. յոբ. ուրիշ վկայութիւն չկայ։

• = Յն. πρίστης «սղոցաձուկ»։-Հիւբշ. 375։


Պրոպոսիդոսութիւն, ութեան

s.

provost-ship.


*Պօղոսակ

cf. Պողոսակ.


Պօղոսեան

adj. s.

adj. s. follower of St. Paul;
—ք, St. Paul's companions.


Ջահազգեստ, ից

cf. Ջահազգեաց.


Ջահալուսութիւն, ութեան

s.

cf. Ջահալուցութիւն.


Ջանասէր

adj.

diligent, active, careful, laborious, painstaking, studious, assiduous, hardworking.


Ջանասիրութիւն, ութեան

s.

diligence, care, close application, assiduity, steadiness, painstaking.


Ջասմ

s. adj.

chimera;
chimerical.

• «եղջերուաքաղ, ուրուական». մէկ անգամ ունի Անան. եկեղ. «Ջնջեաց յերկրէ զամենայն պատկերս... հեթանոսական դի-ցակրօն ջասմ մասանցն մոլորութեանցն»։ Լնստոյգ բառ։

• ՆՀԲ «նոյն ընդ արաբ. [arabic word] ǰism «մարմին»։ ՋԲ դնում է պարսկերէն։


Ջերմակիծս

adv.

hotly, warmly.


Ջերմասենեակ

s.

hot-bath, vapour-bath.


Ջոկադասակարգութիւն, ութեան

s.

classification, order, arrangement.


Ջորետես, աց

cf. Ջորեպան.


Յեսանասուր

adj.

sharpened, whetted;
pointed, sharp;
սուսեր —, trenchant sword.


Յեսանաւոր

s.

grinder.


Յեսանեմ, եցի

va.

to grind, to sharpen, to whet, to set.


Յեսանիչ

s.

cf. Յեսանող.


Յեսանող

s.

whetter, sharpener, setter.


Յետկոյս

s.

behind, hind part, back;
—կուսէ, behind, from behind;
—կուսէ կալ, to remain or stay behind;
— ձգել, to put in the last place.


Յետուստ

prep. adv. s. fig.

from behind;
after, at last;
back, the buttocks;
nakedness;
— ուրեմն, lastly;
— կողմանէ, behind, from behind.


Յետս

adv. adj.

behind, backward;
walking backwards;
— — չոգան, they fell back;
— ընդդէմ, backward;
in an opposite sense, in the contrary directions, against the grain, in a wrong sense or way, contrariwise;
contrary, against, opposite, inverse;
ձախողակի — ընդէմքն պատահեաց նմա, every thing went wrong with him;
fortune was against him;
— or — ընդդէմ դառնալ, to turn back, to retrace one's steps, to return, to go or come back;
կապել զձեռս —, to tie the hands behind one;
cf. Ձեռն;
— կալ, կասել, to cease, to stop;
to abandon, to leave;
— կացուցանել, to hinder, to deter, to divert from;
— հարկանել, to reject, to refuse, to confute, to disprove;
— ընկենուլ, to reject, to contemn, to despise;
— տանել, to abandon, to leave;
— ունել, to hinder, to impede, to divert from;
ձեռս —, with the hands tied behind.


Յետսագոյն

adv.

further behind, far off.


Յետսակողմն ձգիմ

sv.

to remain behind.


Յետսամիտ

adj.

crossgrained, wrongheaded, perverse;
foolish, stolid, half mad.


Յետսդարձութիւն, ութեան

s.

return;
contumacy, rebellion.


Յետսերեւակի

adv.

backwards, receding.


Յերասանամ

vn.

to be sore from too much riding.


Յերեկուստ

adv.

yesterday's.


Յերկնուստ

cf. Երկնուստ.


Յիմարակորոյս

adj.

lost foolishly or imprudently.


Յիսնագլուխ

adj.

fifty-headed.


Յիսնակ, աց

s.

fifty;
period or number of fifty;
Advent.


Յիսնակամուտ

s.

first day of Advent.


Յիսնամեայ

adj.

cf. Յիսնամեան.


Յիսնամեան, մենից

adj.

of fifty years;
fifty years old;
—մեայ ժամանակ, jubilee.


Յիսնապատիկ

adj. adv.

adj. adv. fifty times as much.


Յիսնապետ, աց

s.

captain of fifty.


Յիսնաւոր, աց

adj.

fifty, containing the number fifty.


Definitions containing the research ս : 3510 Results